Ordna begravning

De flesta människor har någon gång gått på en begravning. Att däremot själv utforma begravningen till en nära anhörig är annorlunda. Besöket på en begravningsbyrå är därför ingen självklarhet och det är naturligt att känna sig både ängslig och vilsen. För att ni ska känna en trygghet redan innan besöket har vi här försökt att samla information om vilka olika ställningstagande ni står inför. Nedan följer en del grundläggande frågor angående till exempel val av gravskick. För er som önskar planera mer detaljerat finner ni även förslag på musik, val av blommor, utformande av dödsannons mm. 

Vilken form utav begravning?

Själva begravningsakten varierar beroende på vilket samfund/religion man tillhör. Sker begravningen inom Svenska kyrkan (vilket förutsätter medlemskap) följes deras ordning, medan en borgerlig begravning är mer fri i sin utformning.

Platsen där begravningsakten ska äga rum, är ett val man som anhörig tar ställning till såvida den avlidne inte uttryckt önskemål om detta. Kanske har man tankar om en viss kyrka eller kapell, samt eventuellt en särskild präst/borgerlig begravningsförrättare.  Valet av musik är en annan viktig del i ceremonin. Är det en borgerlig begravning är utformningen helt fri, medan begravningsgudstjänsten enligt Svenska Kyrkan innehåller några fasta moment (läs mer under Begravningsgudstjänst enligt Svenska Kyrkans ordning.

Kremation eller Jordbegravning?

Tankar kring huruvida den avlidne ska jordbegravas eller kremeras, beror till stor del på livsåskådning. Spektrat av perspektiv kan röra sig mellan allt från en stark religiös övertygelse, till helt personliga skäl. I samtliga fall är det alltid den avlidnes önskemål man först tar hänsyn till. Finns det inget dokument i form utav Livsarkiv/Vita Arkiv, blir det upp till de anhöriga att avgöra.

Den ceremoniella utformningen av en kremationsbegravning eller jordbegravning skiljer sig mycket lite åt. Det är främst avskedstagandet i slutet av ceremonin som ser olika ut. Vid en kremationsbegravning tar de anhöriga avsked inne i kyrkan då man även kan lägga en handbukett på kistan. Efter ceremonins avslut bärs kistan ut och transporteras till krematoriet. Vid en jordbegravning följer istället de anhöriga kistan hela vägen till graven. Kistan bärs ut och sänks av vanligtvis sex stycken bärare vilka kan vara antingen familj/släkt/vänner till den avlidne eller representanter från begravningsbyrån. Det sista avskedstagandet sker då vid graven där man som anhörig också lägger sin handbukett.

Gravsättning och Gravskick

Val av gravplats och gravskick är en grundläggande frågeställning i samband med begravningsplanering. I Sverige betalar vi den obligatoriska begravningsavgiften, vilket innebär att alla har rätt att gravsättas på en kyrkogård, oavsett samfund och religionstillhörighet. Finns det redan en grav där anhöriga vilar, kan beslutet kännas naturligt. Är detta ej fallet kan det bli aktuellt att se ut en ny gravplats. Platsen för gravsättning behöver heller inte nödvändigtvis vara i anslutning till platsen där begravningen äger rum (kanske önskar man att stoftet ska återkomma till barndomsstaden medan begravningen ska äga rum där personen bott den sista tiden).

En gravsättning efter kremationsbegravning innebär att man jordfäster askan vid en gravplats eller minneslund. En gravplats innebär en bestämd plats med gravsten, där de anhöriga vet var stoftet av den avlidne vilar. Vid gravsättning av urnan är de närmst anhöriga ofta närvarande. Familjen själv kan sänka ner urnan eller med hjälp av en vaktmästare. Ibland önskar man läsa en dikt eller sjunga en psalm tillsammans. När urnan är gravsatt kan man be om en klockringning vilken avrundar ceremonin.

En minneslund är en anonym gravplats utan gravsten eller bestämd plats och finns idag på de flesta kyrkogårdar. Gravsättningen utförs av pastoratet utan anhörigas deltagande. Önskar man sprida askan på annan plats, till exempelvis i havet, krävs tillstånd från länsstyrelsen.