Efter ett dödsfall infinner sig ett stort tomrum. Oavsett om man som anhörig kunnat  förbereda sig något inför bortgången på grund av ålderdom eller längre sjukdomstid, känns beskedet lika definitivt. Vid plötsligt dödsfall kan den fysiska frånvaron bli chockartat påtaglig.

I tomrummet finner man ofta en stark saknad efter just den avlidnes fysiska närvaro. Längtan efter att hålla deras hand eller kunna höra deras röst.

Naturliga funderingar som då ofta följer kan vara tankar kring den avlidnes kropp, var den förvaras och hur allt går till därefter.

Vår strävan är att utföra kistläggningen snarast möjligt efter att anhöriga valt kista och tagit beslut om svepning. Detta för att minimera tiden då kroppen förvaras på bår och istället låta den avlidne få ro i sin kista i väntan på ceremonin.

En av besluten man som anhörig tar rör kistläggning och svepning (påklädnad).

Huruvida den avlidne ska kläs i traditionell svepskjorta eller i sina egna kläder.

En svepskjorta är en vit skjorta med öppen rygg. Från midjan och ner bäddar man med ett vitt täcke.

En svepning med den avlidnes egna kläder kan vara allt från personens favoritpyjamas till en mer officiell klädsel.

I bland vill man som anhörig lägga ner något i kistan i form av ett brev, en blomma, en filt eller annan tillhörighet som var betydelsefull för den avlidne.

Kistan förvaras därefter i ett kapell, där man även kan anordna en visning om anhöriga så önskar.